Program

Ungraren György Kurtág (f. 1926) är en av 1900-talets största tonsättare. Han har blivit känd som även pianist och pedagog. År 2012 tilldelades han Jenny och Antti Wihuris stiftelses Sibelius-pris.

Kurtágs musik är kompakt och mycket avskalad: allt som måste sägas, sägs med endast ett par toner och gester. Av denna anledning är flera av Kurtágs verk antingen fragment eller består av sådana. Den som nu tror att Kurtág är en torr intellektuell har fel. Hans musik är uttrycksfull och ibland försåtligt humoristisk. 

…quasi una fantasia… op 27:1 beställdes av Berlins festivalvecka och uruppfördes i oktober 1988. Pianosolist var Zoltán Kocsis och orkestern leddes av Péter Eötvös. Titeln är en hänvisning till Beethovens pianosonat op 27:1. Verket som sådant är som en med endast stor möda återkallad minnesbild av en traditionell pianokonsert. 

Kompositionens särdrag är kammarorkestern som splittrats i grupper som placeras ut i konsertsalen. Spännande klangbilder skapas med hjälp av bl.a. cimbalom, blockflöjt, munspel och bongotrummor. Introduzione smakar på tystnaden, Presto minaccioso e lamentoso (Wie ein Traumeswirren) är ett vilt scherzo. Recitativo är en dramatisk sorgmarsch. Aria är som en serie drömlika ekon av det förflutna. 

Den i augusti 1788 fullbordade C-dursymfonin KV 551 blev Mozarts (1756–1791) sista symfoni. I detta skede av sin tonsättarbana skrev han inte ambitiös orkestermusik för skojs skull. Han var visserligen kejsar Leopold II:s kammartonsättare men hovet beställde endast lättsamma danser. Med stor sannolikhet är denna symfoni, liksom de två tidigare (Ess-dur KV 543 och g-moll KV 550), alltså skriven för en viss konsert eller ett visst tillfälle. Musikforskare är dock oense om Mozart hann höra sin C-dursymfoni spelad före sin död eller ej. Kanske verket framfördes i Wien kort efter att det blivit färdigt, eller i Leipzig år 1789. Vi vet inte. 

Av Mozarts symfonier är denna den största och mäktigaste. Titeln Jupiter är antagligen uppfunnen av den engelska impressarion J.P. Salomon. Verket är ljust och livsbejakande. I jämförelse med Mozarts samtida är det kompositionstekniska mästerskapet i en klass för sig. 

I första satsen (Allegro vivace) kan man notera den ceremoniella öppningsgesten och en humoristisk hänvisning till konsertarian Un bacio di mano (En kyss på handen) KV 541. I den långsamma satsen (Andante cantabile) finns mörka nyanser, men de uttrycker inget tragiskt utan är ett sätt att betona satsens i övrigt ljusa ton. Menuetten (Allegretto) är ett lättsamt mellanspel.  Finalen (Molto allegro) innehåller en av den europeiska konstmusikens mest storslagna kontrapunktiska passager då rentav fem olika teman klingar på varandra. 

Violinist, dirigent och tonsättare Pekka Kuusisto är känd för sin konstnärliga frihet och sitt fräscha sätt att närma sig repertoaren. Han är Norges kammarorkesters konstnärliga ledare, Helsingfors stadsorkesters första gästdirigent och andra konstnärliga ledare och  Göteborgs symfoniorkesters första gästartist. I april 2028 inleder han sitt arbete som chefdirigent för Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra. Bland de senaste höjdpunkterna finns framträdanden med Mahler Chamber Orchestra, Gewandhausorkestern Leipzig och Berliner Philharmoniker.

Kuusisto är en entusiastisk förespråkare för ny musik och improvisation. Han samarbetar med konstnärer med olika bakgrund och deltar i projekt som suddar ut traditionella  genregränser. 

Kuusistos violin är en Antonio Stradivarius, ”ex-Sandars”, tillverkad i Cremona år 1695. Instrumentet är utlånat av Anders Sveaas' Charitable Foundation (ASAF). 

Kirill Gerstein (f. 1979) är en av de starkast lysande pianiststjärnorna. Han behärskar suveränt såväl barocksviter och pianokonserter som vår tids musik, jazz och kabaré.

Då Gerstein var 14 år gammal började han studera på jazzlinjen vid Bostons Berklee College of Music. Han var den yngsta elev någonsin som beviljats en studieplats. Klassisk musik  studerade han i bl.a. New York, Madrid och Budapest. Gerstein gjorde sitt internationella  genombrott år 2001 då han var solist i Brahms första pianokonsert på den ryktbara Tonhalle-orkesterns konsert i Zürich. Året därpå tilldelades han första pris i den internationella Arthur Rubinstein -pianotävlingen.

Gersteins arbete för att lyfta fram samtida musik saknar motstycke. Han har beställt och uruppfört verk av bl.a. Timo Andres, Chick Corea, Alexander Goehr, Oliver Knussen och Brad Mehldau. 2019 uruppförde han Thomas Adés pianokonsert och har efter det framfört verket över 60 gånger. I mars 2026 uruppför han Francisco Colls pianokonsert tillsammans med Bayerns radios symfoniorkester och Sir Simon Rattle.

Gerstein arbetar som professor vid Hanns Eisler-musikhögskolan i Berlin och Kronbergs akademi. Gersten är välbekant för Helsingforspubliken: han uppträdde som Helsingfors stadsorkesters solist förra gången år 2022.

Principen att föra samman högklassiga musiker för en regelbunden orkesterverksamhet förblir livskraftig än idag. Under sina över 140 verksamhetsår har Helsingfors stadsorkester uruppfört majoriteten av Jean Sibelius symfoniska produktion under tonsättarens egen ledning. Orkestern fortsätter att framföra sin egen tids musik i form av beställningar av såväl internationella som inhemska tonsättare. 

Helsingfors stadsorkester består för närvarande av 102 musiker och når årligen över 110.000 lyssnare. Den har fått en viktig position som ett av Helsingfors-bornas kulturkapital. Stadsorkesterns arbete berör även dem som av orsak eller annan inte kan komma till konserterna i Musikhuset. Förutom att göra internationella turnéer uppträder orkestern i varierande sammansättningar runtom Helsingfors, erbjuder barn och ungdom möjlighet att uppträda, och når via sitt mångsidiga publikarbete olika specialgrupper. Orkestern har inviterat för tredje gången en hel åldersgrupp – alla i Helsingfors år 2020 födda barn – att bli orkesterns fadderbarn. I verksamheten får fadderbarnen med familj avnjuta musik i sju års tid. 

HKO Screen -sändningarna visas på internet och består av konserten samt intervjuer som ger bakgrundsinformation som för lyssnaren närmare det klingande musikverkets födelseprocess. 

Helsingfors stadsorkester konstnärligt ledarteam består av Jukka-Pekka Saraste, chefdirigent och konstnärlig ledare, Pekka Kuusisto, första gästdirigent och konstnärlig medledare, och Anna Thorvaldsdottir, residenstonsättare.