Program

Som tonsättare gjorde pianist Fazıl Say (f. 1970) sitt genombrott med pianostycket Black Earth (1997), följt av det monumentala oratoriet Nâzim (2001). Det mest kända av Says över hundra verk torde vara Istanbul Symphony (2009) som år 2013 tilldelades juryn specialpris på ECHO Klassik- galan. Alla Says stora verk är starkt narrativa, stilistiskt turkiska och till sin  harmonik jazziga. I den briljanta orkestreringen noterar man de slående partierna för  slaginstrument. Dessa drag finner man i även pianokonserten Mother Earth (2024).

Verket skrevs på beställning av lyxfirman Cartier för öppningen av Damernas paviljong på världsutställningen i Osaka 2025. I uruppförandet dirigerades Osakas filharmoniker av Simone Menezes. Say säger: ”Mother Earth berättar om klimat- och miljökatastrofer, skogsbränder och den arktiska isens smältande. Människan förstör Jorden och situationen är alarmerande – mer än alarmerande. Verkets budskap är kristallklart.”

Pianokonserten har sju satser och är en halvtimme lång. Den målar med bred pensel upp den yttersta tidens stämningar. I början presenterar pianot en sång som väcker hopp, och går som ett huvudtema genom verkets ymniga skräckvisioner. Marken spricker och jordskred begraver allt liv, skog går upp i luften som rök och djuren skriker. Havet svämmar över och floder upphör att strömma. Den fjärde satsen Interludium och den sista satsen Postludium skuggas av minnen av pianostycket Black Earth.

Sauli Zinovjev (f. 1988) blev bekant för den stora publiken med orkesterverket Batteria (2016). Sedan dess har han skrivit flera andra orkesterverk samt solokonserter och kammarmusik som framförs jorden runt. Hösten 2025 uruppförde Sinfonia Lahti det av honom beställda verket Fade Out.

Ikväll uruppförs symfonin Taste of Metal (2023–25) som är skriven på sambeställning av HSO, Oslos filharmoniker och Paris orkester. Tonsättaren berättar:

”’Som bäst innehåller ett verk allt. I ett ögonblick finns ett helt liv’. Denna tanke har format min musikinställning redan före jag visste att även den ikoniske Gustav Mahler hade kommit till ungefär samma slutsats. Att önska skapa ett helt universum är inte bara ett uttryck för en filosofi utan den kraft som styr mitt komponerade med en nästan tvångsmässig intensitet.

Mitt komponerande så här långt kulminerar i min första symfoni, Taste of Metal (Smak av metall).

Verket är inspirerat av Markus Coppers genomträngande, spänningsfyllda skulpturer som utstrålar fara, rå styrka och djupa insikter i människolivets skörhet. I samma anda utstrålar Taste of Metal både skönhet och grymhet. Symfonin har fyra satser: low (låg), flow (flöde), glow (glöd) och blow (slag). Satserna skapar en båge som går från ett underjordiskt flöde och inre lågor till ett explosivt utbrott. I verkets kärna är metall inte endast ett ljud, det är även en tyngd och en bitter nyans av blod.”

Helsingfors stadsorkesters chefdirigent och konstnärliga ledare Jukka-Pekka Saraste (f. 1956) har etablerat sig som en av sin generations mest betydande dirigenter. Saraste föddes i Heinola och inledde sin musikerbana som violinist. Saraste är känd för sin mångsidighet och sina djupa och homogena musikaliska visioner. Han känner starkt för musik av framförallt Beethoven, Bruckner, Sjostakovitj, Stravinsky och Sibelius. Han är internationellt känd för sina Mahler-tolkningar.

Som ledare för Helsingfors stadsorkesters konstnärliga ledarteam betonar Saraste musikens roll för samhälle och individ: ”En symfoniorkester är en fin och värdefull institution som skapar upplevelser alla kan ta del av. Vi alla i orkestern vill bidra till att hålla kvaliteten hög.”

Saraste har arbetat som Radions symfoniorkesters, Torontos symfoniorkesters, WDR-symfoniorkesterns, Oslo filharmonikers och Skottlands kammarorkesters chefdirigent. Han gästar regelbundet topporkestrar jorden runt. Han har varit BBC:s symfoniorkesters första gästdirigent. Under de senaste konsertsäsongerna har han dirigerat bland annat Paris orkester, Philharmonia Orchestra i London, Tonhalle-Orchester Zürich, Staatskapelle Berlin, Clevelands orkester, Bostons, Chicagos och San Fransiscos symfoniker samt New Yorks filharmoniker.

Att arbeta med och fungera som mentor för unga musiker står Saraste nära. Han har grundat LEAD!-stiftelsen vars internationella orkesterprojekt har förverkligats i bland annat Sverige, Schweiz, Tyskland och Bulgarien. År 2020 grundade han Fiskars Summer Festival. Det årliga evenemanget utgör ett forum i vilket såväl finländska som internationella artister kan förmedla sina erfarenheter till nästa musikergeneration.

För sina insatser inom musiken har Saraste tilldelats Pro Finlandia-medaljen, tonkonstens statspris och Finlands Lejons kommendörstecken.

Då tonsättare Aribert Reimann år 1986 besökte Ankara hörde han av en slump en 16-årig turkisk pianist uppträda. Han meddelade sin vän, pianisten David Levine: ”Du måste höra honom – pojken spelar som djävulen själv!” Fazıl Say (f. 1970) har gjort karriär i snart 30 år. Hans unika och omedelbara sätt att uppträda har vunnit honom stora internationella beundrarskaror.

Say har uppträtt som orkestersolist och kammarmusiker jorden runt, och hans repertoar går från Bach till romantiken och vår tids musik. Eftersom han är tonsättare spelar han gärna även egna verk, på det sätt han gör ikväll. Say har länge samarbetat och gjort skivinspelningar med violinist Patricia Kopatchinskaja. Av andra långvariga samarbetspartners kan nämnas violinist Maxim Vengerov, cellist Nikolas Alstaedt, mezzosopran Marianne Crebassa samt Minetti- och Modigliani-kvartetterna.

Säsongen 2025–26 arbetar han som såväl Schleswig-Holsteins musikfestspels som Gstaads  Menuhin-festivals residensartist samt uppträder med bl.a. Camerata Salzburg och NDR Radiophilharmonie. Till residensarbetet hör att också komponera beställningsverk.

Says diskografi består av över 50 skivor. Av dem kan nämnas de kritikerrosade inspelningarna av Beethovens alla pianosonater samt Bachs Goldberg-variationer.

Principen att föra samman högklassiga musiker för en regelbunden orkesterverksamhet förblir livskraftig än idag. Under sina över 140 verksamhetsår har Helsingfors stadsorkester uruppfört majoriteten av Jean Sibelius symfoniska produktion under tonsättarens egen ledning. Orkestern fortsätter att framföra sin egen tids musik i form av beställningar av såväl internationella som inhemska tonsättare. 

Helsingfors stadsorkester består för närvarande av 102 musiker och når årligen över 110.000 lyssnare. Den har fått en viktig position som ett av Helsingfors-bornas kulturkapital. Stadsorkesterns arbete berör även dem som av orsak eller annan inte kan komma till konserterna i Musikhuset. Förutom att göra internationella turnéer uppträder orkestern i varierande sammansättningar runtom Helsingfors, erbjuder barn och ungdom möjlighet att uppträda, och når via sitt mångsidiga publikarbete olika specialgrupper. Orkestern har inviterat för tredje gången en hel åldersgrupp – alla i Helsingfors år 2020 födda barn – att bli orkesterns fadderbarn. I verksamheten får fadderbarnen med familj avnjuta musik i sju års tid. 

HKO Screen -sändningarna visas på internet och består av konserten samt intervjuer som ger bakgrundsinformation som för lyssnaren närmare det klingande musikverkets födelseprocess. 

Helsingfors stadsorkester konstnärligt ledarteam består av Jukka-Pekka Saraste, chefdirigent och konstnärlig ledare, Pekka Kuusisto, första gästdirigent och konstnärlig medledare, och Anna Thorvaldsdottir, residenstonsättare.