Program

Johannes Brahms (1833–1897) tonsättarbana fick en flygande start då Robert Schumann förklarade honom vara symfonins nästa stora namn, en ny Beethoven. Uttalandet var förhastat och ödesdigert. Även om Brahms utan tvivel var en karismatisk virtuos bottnade hans tonsättarkunnande i verk han skrivit för att själv framföra: sonater, sånger och kammarstycken. Lovorden gav den unga Brahms en olidlig press som försvann först då den utlovade symfonin över 20 år senare blev färdig.

Brahms skrev flera verk som utgick från material som varit avsett för symfonin. Pianokonserten i d-moll (1858) är det första av dem, även om det ursprungligen var tänkt att bli en sonat för två pianon. Verket fick sin början år 1854 kort efter att Schumann plockats upp ur Rhenfloden och förts till ett mentalsjukhus. Då det tedde sig oundvikligt att Schumann skulle dö blev målet en symfoni, en slags avskedsgåva till vännen och mentorn. Projektet föll på att det var för ambitiöst. Det material som varit avsett för sonaten och symfonin gav dock slutligen upphov till musikhistoriens kanske mest symfoniska pianokonsert.

Konsertens ödesmättade stämningar speglar Brahms inre stormar. Den första satsen präglas av ångest framkallad av Schumanns försök att dränka sig och senare död. Den sjungande andra satsen uttrycker tonsättarens kärlek till änkan Clara Schumann. I finalen ekar Beethovens gigantiska skugga, skuggan som Brahms först nu hade börjat brottas med. 

Sauli Zinovjev (f. 1988) blev bekant för den stora publiken med orkesterverket Batteria (2016). Sedan dess har han skrivit flera andra orkesterverk samt solokonserter och kammarmusik som framförs jorden runt. Hösten 2025 uruppförde Sinfonia Lahti det av honom beställda verket Fade Out.

Ikväll uruppförs symfonin Taste of Metal (2023–25) som är skriven på sambeställning av HSO, Oslos filharmoniker och Paris orkester. Tonsättaren berättar:

”’Som bäst innehåller ett verk allt. I ett ögonblick finns ett helt liv’. Denna tanke har format min musikinställning redan före jag visste att även den ikoniske Gustav Mahler hade kommit till ungefär samma slutsats. Att önska skapa ett helt universum är inte bara ett uttryck för en filosofi utan den kraft som styr mitt komponerade med en nästan tvångsmässig intensitet.

Mitt komponerande så här långt kulminerar i min första symfoni, Taste of Metal (Smak av metall).

Verket är inspirerat av Markus Coppers genomträngande, spänningsfyllda skulpturer som utstrålar fara, rå styrka och djupa insikter i människolivets skörhet. I samma anda utstrålar Taste of Metal både skönhet och grymhet. Symfonin har fyra satser: low (låg), flow (flöde), glow (glöd) och blow (slag). Satserna skapar en båge som går från ett underjordiskt flöde och inre lågor till ett explosivt utbrott. I verkets kärna är metall inte endast ett ljud, det är även en tyngd och en bitter nyans av blod.”

Helsingfors stadsorkesters chefdirigent och konstnärliga ledare Jukka-Pekka Saraste (f. 1956) har etablerat sig som en av sin generations mest betydande dirigenter. Saraste föddes i Heinola och inledde sin musikerbana som violinist. Saraste är känd för sin mångsidighet och sina djupa och homogena musikaliska visioner. Han känner starkt för musik av framförallt Beethoven, Bruckner, Sjostakovitj, Stravinsky och Sibelius. Han är internationellt känd för sina Mahler-tolkningar.

Som ledare för Helsingfors stadsorkesters konstnärliga ledarteam betonar Saraste musikens roll för samhälle och individ: ”En symfoniorkester är en fin och värdefull institution som skapar upplevelser alla kan ta del av. Vi alla i orkestern vill bidra till att hålla kvaliteten hög.”

Saraste har arbetat som Radions symfoniorkesters, Torontos symfoniorkesters, WDR-symfoniorkesterns, Oslo filharmonikers och Skottlands kammarorkesters chefdirigent. Han gästar regelbundet topporkestrar jorden runt. Han har varit BBC:s symfoniorkesters första gästdirigent. Under de senaste konsertsäsongerna har han dirigerat bland annat Paris orkester, Philharmonia Orchestra i London, Tonhalle-Orchester Zürich, Staatskapelle Berlin, Clevelands orkester, Bostons, Chicagos och San Fransiscos symfoniker samt New Yorks filharmoniker.

Att arbeta med och fungera som mentor för unga musiker står Saraste nära. Han har grundat LEAD!-stiftelsen vars internationella orkesterprojekt har förverkligats i bland annat Sverige, Schweiz, Tyskland och Bulgarien. År 2020 grundade han Fiskars Summer Festival. Det årliga evenemanget utgör ett forum i vilket såväl finländska som internationella artister kan förmedla sina erfarenheter till nästa musikergeneration.

För sina insatser inom musiken har Saraste tilldelats Pro Finlandia-medaljen, tonkonstens statspris och Finlands Lejons kommendörstecken.

”Jag har aldrig upphört att fascineras av musik. Ännu efter årtionden har vissa verk–  även de som jag ofta hört och framförallt regelbundet spelat – vissa partier som alltid ger mig gåshud och starkt berör mig. Ett dylikt parti är F-durpassagen i Brahms d-mollkonserts första sats.”

Den österrikiska pianisten Rudolf Buchbinder (f. 1946) har i över 60 år fängslat publiken med sina spirituella och oemotståndliga tolkningar. Under sin långa karriär har han fördjupat sin syn på många klassiker. Beethovens pianosonater har han spelat tiotalet gånger, och även gjort flertalet inspelningar av.

Buchbinder fäster stort värde vid historiska källor. I hans hembibliotek finns över 39  noteditioner av Beethovens sonater samt bland annat en kopia av Brahms första pianokonserts manuskript. I samband med Beethovens 250-årsjubileum initierade Buchbinder  ett projekt i vilket elva av vår tids tonsättare, inkluderande Lera Auerbach, Brett Dean och Jörg Widmann skrev sina egna variationer av det tema av Diabelli som Beethoven varierat. Projektet spelades in och gavs år 2020 ut på skivan Diabelli Project.

Buchbinder har ett hedersmedlemskap i Wiens filharmoniker, Gesellschaft der Musikfreunde i Wien, Wiener Konzerthausgesellschaft och Wiens symfoniorkester. Han är konstnärlig ledare för den österrikiska Grafenegg-festivalen.

Principen att föra samman högklassiga musiker för en regelbunden orkesterverksamhet förblir livskraftig än idag. Under sina över 140 verksamhetsår har Helsingfors stadsorkester uruppfört majoriteten av Jean Sibelius symfoniska produktion under tonsättarens egen ledning. Orkestern fortsätter att framföra sin egen tids musik i form av beställningar av såväl internationella som inhemska tonsättare. 

Helsingfors stadsorkester består för närvarande av 102 musiker och når årligen över 110.000 lyssnare. Den har fått en viktig position som ett av Helsingfors-bornas kulturkapital. Stadsorkesterns arbete berör även dem som av orsak eller annan inte kan komma till konserterna i Musikhuset. Förutom att göra internationella turnéer uppträder orkestern i varierande sammansättningar runtom Helsingfors, erbjuder barn och ungdom möjlighet att uppträda, och når via sitt mångsidiga publikarbete olika specialgrupper. Orkestern har inviterat för tredje gången en hel åldersgrupp – alla i Helsingfors år 2020 födda barn – att bli orkesterns fadderbarn. I verksamheten får fadderbarnen med familj avnjuta musik i sju års tid. 

HKO Screen -sändningarna visas på internet och består av konserten samt intervjuer som ger bakgrundsinformation som för lyssnaren närmare det klingande musikverkets födelseprocess. 

Helsingfors stadsorkester konstnärligt ledarteam består av Jukka-Pekka Saraste, chefdirigent och konstnärlig ledare, Pekka Kuusisto, första gästdirigent och konstnärlig medledare, och Anna Thorvaldsdottir, residenstonsättare.